Intelligence Watch | Fetman exploderar
16230
page-template,page-template-full_width,page-template-full_width-php,page,page-id-16230,ajax_fade,page_not_loaded,boxed,,qode-title-hidden,qode-child-theme-ver-1.0.0,qode-theme-ver-9.2,wpb-js-composer js-comp-ver-4.11.2.1,vc_responsive

Sedan 1997 då Världshälsoorganisationen WHO klassificerade fetma en global epidemi har andelen feta och överviktiga fortsatt att öka över hela världen.

 

Merparten av världens befolkning bor i länder där fler dör av övervikt än av undervikt. Antalet överviktiga – definierat som onormal ackumulering av fett som kan skada hälsan (BMI större eller lika med 25) – uppgick till 2,1 miljarder 2013, enligt den medicinska tidskriften Lancet, att jämföra med 857 miljoner 1980. USA har högst andel fetma (BMI större eller lika med 30) bland OECD-länderna med 35 procent bland kvinnorna och 34 procent bland männen. Andelen varierar mellan olika socialgrupper och är högre bland lågutbildade, minoriteter och låginkomsttagare. Bland afro-amerikanska kvinnor har 50 procent fetma. En majoritet av OECD-områdets invånare är numera feta eller överviktiga med höga andelar även i Mexiko, Nya Zeeland och Ungern och utanför OECD i arabländerna där 40-50 procent av kvinnorna har fetma i Saudiarabien, Bahrain, Kuwait, Qatar och Förenade arabemiraten. WHO varnar för att epidemin kan ge en hälsokris av ofantliga proportioner.

 

Organisationen prognostiserar att andelen feta kommer att öka från 14 procent bland de svenska männen och 12 procent av kvinnorna 2010 till 26 respektive 22 procent 2030. Andelen svenska kvinnor och män som kommer att vara antingen feta eller överviktiga beräknas till 56 respektive 71 procent år 2030. Epidemin förknippas med ohälsosamma livsmedel, särskilt socker och energirik färdigproducerad mat, men också stress, stillasittande och social utsatthet. I Sverige har förekomsten av butiker som säljer läsk och godis ökat kraftigt och växer diskarna med sötsaker hos de stora livsmedelskedjorna.

 

Malmökommissionens slutrapport om ojämlik hälsa visade att sämre social position ger sämre hälsa. Malmöbor med endast förgymnasial utbildning levde i genomsnitt 4,1 år kortare för kvinnorna och 6 år kortare för männen jämfört med de med eftergymnasial utbildning. Regeringen har tillsatt Kommissionen för jämlik hälsa som ska leverera sin slutrapport senast den 31 maj 2017. Om inget görs för att hejda utvecklingen kommer hälsoproblemen att bli omfattande och kostnaderna för vården att stiga dramatiskt.