Intelligence Watch | Hotat vatten
16063
page-template,page-template-full_width,page-template-full_width-php,page,page-id-16063,ajax_fade,page_not_loaded,boxed,,qode-title-hidden,qode-child-theme-ver-1.0.0,qode-theme-ver-9.2,wpb-js-composer js-comp-ver-4.11.2.1,vc_responsive

Hotat vatten

Från rymden syns Jorden som en blå planet, men cirka en miljard människor tvingas dricka förorenat vatten, medan ytterligare 2,3 miljarder lider av vattenbrist. Vattnet är tillsammans med luften en av våra viktigaste resurser och 2010 förklarade FN det som en mänsklig rättighet, men det missanvänds, förorenas, förgiftas och fördelas orättvist.

När världens företagsledare och beslutsfattare på toppmötet i Davos 2015 rangordnade de 28 största sociala och ekonomiska riskerna det kommande decenniet kom vattenkris på första plats, före krig, massförstörelsevapen och epidemier. Vattenkonsumtionen i världen har sexfaldigats sedan 1950, dubbelt så snabbt som befolkningsökningen. Det har gjort att Jordens grundvattenreserver dräneras i snabb takt. Vattennivåerna i 13 av Jordens 37 största grundvattenförråd är överbelastade eller extremt överbelastade, enligt forskning byggd på satellitbilder från den amerikanska rymdflygstyrelsen Nasa. Befolkningstillväxt, ökad köttkonsumtion och klimatförändringar hotar vattenreserverna.

 

Mängden liter vatten som går åt, förorenas eller avdunstar i produktionen av olika livsmedel

På senare tid har också plastens spridning i vattnet uppmärksammats. Den sker från våra badrum, i sopor och genom dumpning av avfall i haven. Mellan 5 och 13 miljoner ton plast beräknas hamna i haven varje år, merparten från utvecklingsländerna via dålig avfallshantering. Det tar upp mot hundra år att bryta ned plasten och under tiden når mikropartiklar djur och människor i näringskedjan. Solkrämer kan förefalla oskyldiga, men innehåller oxybenzone, ett ämne som förstör korallrevens dna och stör hormonproduktionen. Mellan 6000 och 14000 ton solkrämer släpps ut i korallreven per år, vilket tillsammans med havens temperaturhöjning hotar reven. Oljeutsläpp till havs är ett annat problem. Det sker mer eller mindre avsiktligt från en del fartyg, men också vid olyckor. Efter explosionen på oljeplattformen Deepwater Horizon och oljeutsläppet av 4,9 miljoner fat råolja i Mexikanska golfen 2010 dömdes BP att betala 18,7 miljarder dollar i skadestånd och böter i USA.

 

Sverige är ett land med utmärkta vattenförutsättningar, vilket inte hindrar att problem saknas. Cirka 60 kommunala vattentäkter är förorenade och 3,5 miljoner invånare exponerade, enligt Livsmedelsverket. Forskare har också slagit larm om att många dricksvattentäkter är förorenade med extremt långlivade och giftiga per- och polyfluorerade alkylsyror (PFAS), kemikalier som numera förekommer i varenda människas blod och kan ha effekter på reproduktion, immunsystem och hormonsystem. Bland annat kommer de från brandsläckningsskum, men också från konsumentprodukter som läderimpregneringar, fettavvisande ytbeläggningar i stekpannor och fettavvisande papper som till exempel bakformar och rengöringsmedel samt från industrin. Enligt Livsmedelsverket är PFAS det största hotet mot dricksvattnet idag. De förekommer i några av de största dricksvattenanläggningarna, bl.a. i Norsborg och Järfälla som levererar dricksvatten till en miljon stockholmare, men höga värden har också gjort att ett antal brunnar har stängts i Båstad, Halmstad, Uppsala, Botkyrka och Ronneby. Särskilt höga värden har uppmätts vid Arlanda och Kallinge flygplatser där brandsläckningsskum används.

 

Nitton av Sveriges främsta kemikalieexperter har krävt en haverikommission som granskar effekterna av PFAS och vad som kan göras för att minimera effekterna på miljö och hälsa. Bland annat vill de att den europeiska kemikalieregleringen förstärks med åtgärder mot kemikaliegrupper med allvarliga hälso- och miljöproblem, således att när ett farligt ämne förbjuds skall det inte tillåtas ersättas av ett liknande ämne vars effekter på hälsa och miljö inte är kända. Industrin måste vetenskapligt visa att ett enskilt ämne i gruppen inte har de befarade skadliga effekterna om undantag ska göras.

 

I Skåne och Halland finns problem med försurad mark och vatten till följd av övergödning inom jordbruket och svavel- och kvävenedfall orsakade av främst fordonstrafiken. Skyfall med översvämningar som följd inträffade i Köpenhamn 2011 och i Malmö 2014 med skador beräknade till 4,9 miljarder danska kronor respektive 160 miljoner svenska kronor. Dessa beräknas bli vanligare i framtiden till följd av klimatförändringarna. I en värld som är två grader varmare väntas haven stiga och erosionen och översvämningarna nöta hårt på Halland, Skåne och Blekinges kuster. Länsstyrelsen i Skåne gör bedömningen att inte hela den 65 mil långa kusten går att skydda med vallar och strandfordring, utan att reträtt kan bli nödvändigt på flera platser.

 

Intelligence Watch anser att det behövs en nationell och global strategi för att trygga vattenförsörjningen och våra hav i framtiden. Fler människor på Jorden kommer att konsumera mera vatten, inte mindre. Den europeiska kemikalieregleringen måste skärpas. Åtgärder mot översvämningar behöver vidtas och havsnivåhöjningen tas med i planeringen.