Intelligence Watch | IW Debatt. Mobilisera för vätgasen i Skånes energisystem
Mobilisera för vätgasen i Skånes energisystem
vätgas Skånes energisystem
35957
page-template-default,page,page-id-35957,ajax_fade,page_not_loaded,boxed,,qode-title-hidden,qode-child-theme-ver-1.0.0,qode-theme-ver-17.0,qode-theme-bridge,disabled_footer_bottom,wpb-js-composer js-comp-ver-6.7.0,vc_responsive

IW Debatt.

“Mobilisera för vätgasen i Skånes energisystem”

Foto: Danish Energy Agency

IW Debatt 17 maj 2021.

Havsbaserad vindkraft kommer att vara avgörande för att säkra tillgången på el i södra Sverige och behöver, för att inte riskera effektbrist, parallell uppbyggnad av tillräcklig vätgaskapacitet. Malmö stad vill satsa på den gröna vätgasen som ett skånskt utvecklingsområde och inbjuder andra aktörer att medverka. Det skriver Rebecka Persson, miljödirektör i Malmö stad, tillsammans med Lundaprofessorerna Lars J Nilsson och Magnus Genrup samt Anders Olshov, Intelligence Watch.

Den skånska debatten om överföringskapaciteten av el från norra Sverige och prisskillnaderna mellan norr och syd måste övergå i en mobilisering för ett resilient energisystem med energieffektivisering, flexibel efterfrågan och satsningar på förnybar energi och grön vätgas i likhet med vad som nu sker i omvärlden. Den skånska effektkommission som etablerats för att hantera utmaningar kopplat till effektutmaningen och klara omställningen till ett mer elektrifierat samhälle är därför välkommen. Vi vill peka på två centrala faktorer för Skånes energisystem:

 

  • För det första är den bästa energin den som aldrig behövs. Arbetet med energieffektivisering måste ske strukturerat som del i ett flerpunktsprogram. På användningssidan är det även viktigt att arbeta med flexibel efterfrågan såsom att genom styrmekanismer få konsumenter att efterfråga mindre när elproduktionen är låg.
  • För det andra medför skärpta klimatambitioner och billigare elproduktion från förnybar energi ökad efterfrågan på el. Fossila bränslen inom transport och industriella processer ersätts med el i en jätteomställning mot ett mer elektrifierat samhälle. Även med beaktande av energieffektivisering och flexibel efterfrågan måste mer elproduktion tillföras. Det kräver utbyggnader av transmissionsnäten till övriga Sverige, Danmark och i Östersjön, en storskalig regional elproduktion samt lagring.

 

För Skåne gäller liknande förutsättningar som Danmark: Tillgång till billig el fås snabbast genom ny vindkraft och i viss grad solkraft i kombination med utbyggd transmission och lagring genom vätgas och batterier. I år tas 72 vindkraftverk med en effekt på 600 MW i bruk på danska delen av Kriegers flak. Framöver planerar Danmark för 3 GW i Nordsjön, ett projekt som kan utökas till 10 GW, och innefattar produktion av grön vätgas. I Östersjön söder om Bornholm planeras en anläggning för 2 GW. För svenska delen av Kriegers flak väntar Vattenfall på klartecken från regeringen för att bygga 40–50 vindkraftsturbiner med en effekt på 640 MW. Ges klartecken kan det täcka en femtedel av Skånes elbehov från och med 2027. Havsbaserad vindkraft kommer sannolikt, såsom Fossilfritt Sverige skriver i sin vätgasstrategi, att vara helt avgörande för att säkra tillgången på el i södra Sverige och möjliggöra konkurrenskraftig vätgasproduktion.

Vätgasens genombrott sammanhänger med att vind- och solkraften inte alltid levererar och det behövs planerbar reservkapacitet.

Det skall betonas att Skåne även kan få sin el och vätgas från andra Östersjöländer. Europas energisystem integreras, såväl transmissionen som finansieringen och ägandet. Havsbaserade vindkraftsparker med HVDC (högspänd likströmsöverföring) multiterminaler och transmissionsnät (sammankopplade elektriska motorvägar) på öar med vätgasproduktion för energilagring och elektrobränslen kan förse norra Europa med grön el. Genom lagring och transmission kan energin flytta mellan länder och platser och tillgången på el och vätgas säkras i Skåne.

 

Vätgasen ges framöver en helt central roll i EU:s energisystem och förväntas få stor användning inom industrin och som bränsle till bil- och lastbilar, fartyg och på sikt flyget. EU-kommissionen planerar för 40 GW produktionskapacitet av vätgas från förnybar el till 2030: 430 miljarder euro satsas varav 180 i rent stöd. Europas länder antar vätgasstrategier på löpande band. Energimyndigheten föreslår i sommar en strategi för vätgas och elektrobränslens roll i det svenska energisystemet. Vätgasens genombrott sammanhänger med att vind- och solkraften inte alltid levererar och det behövs planerbar reservkapacitet. Vätgasen är en mycket bra energibärare för ändamålet: den kan eldas direkt eller omvandlas till ammoniak eller metanol för att eldas i flexibla gasturbinbaserade anläggningar. Ett vindkraftsbaserat energisystem behöver, för att inte riskera effektbrist, parallell uppbyggnad av tillräcklig vätgaskapacitet. I Danmark skall till exempel el från vindkraften användas för att framställa grön ammoniak via elektrolys när det blåser som mest. Denna skall användas både som bränsle inom sjöfarten och för att framställa miljövänligt konstgödsel för jordbruket.

 

Det finns en betydande skånsk utvecklingspotential i energisystemet. Höganäs AB har ett mellanstort vätgaslager, är underleverantör till tillverkare av elektrolysörer och bränsleceller och strävar efter produktion av fossilfri vätgas till sin metallpulverproduktion. I Lund arbetar Alfa Laval med effektivisering av värme- och kylprocesser för produktion och tillämpningsområden för vätgas. Trelleborgs kommun ingår i Nordic Hydrogen Corridor för vätgas inom transport. I Malmö finns Nordion Energi inom gas, vindkraftföretaget Vestas Northern and Central Europe och är CMP importhamn för japanska vätgasfordon. I hamnarna kommer fartygen successivt att tankas med vätgas.

 

Malmö stad vill gå vidare med en analys som hjälper relevanta aktörer att förstå nuläget, förutse landskapet framöver, göra vägval samt inte minst undersöka vad som krävs för att vi ska kunna förverkliga grön vätgas i Skåne som ett utvecklingsområde som kommer att skapa nya gröna jobb, stödja industrin och näringslivets omställning, bidra till en hållbar elförsörjning och transportområdets omställning på både land och hav. Vi hoppas att fler vill medverka till en resilient energiomställning och en satsning på vätgasen!

Författare IW Debatt 17 maj 2021:
Anders Olshov, chef Intelligence Watch
Lars J Nilsson är professor i miljö- och energisystem vid Lunds universitet och medlem av Intelligence Watchs miljöråd
Magnus Genrup, professor i energivetenskaper vid Lunds universitet
Rebecka Persson, miljödirektör Malmö stad