Skip to content Skip to footer

Lägre barnafödande kan ge fall i BNP

Åșa Hansson, nationell utredare “Utredningen för en framtid med barn”

Det lägre barnafödandet i Sverige riskerar att leda till kraftigt minskad befolkning och ett fall i BNP som påverkar förmågan att bedriva ekonomisk politik, varnade Åsa Hansson, nationell utredare “Utredningen för en framtid med barn” under Intelligence Watchs seminarium ”Demografi, befolkningstillväxt och samhällsbyggande” den 12 maj i Stockholm.

Hon presenterade sex scenarier, varav endast ett, där det summerade fruktsamhetstalet återgår till 1,73 och Sverige har positiv migrationsbalans, innebär fortsatt BNP-tillväxt. Men hon varnade också för att i scenarier med minskat barnafödande och låg/ingen migration kan befolkningen minska till 6,2-8,1 miljoner invånare 2100 och BNP då vara endast 46-58 procent jämfört med tillväxtscenariot. Implikationerna skulle bli betydande: krympande och åldrande befolkning, fall i BNP, färre innovationer, lägre produktivitet, minskad arbetskraft och skattebas samt ökade åldersrelaterade utgifter. “Politiken måste engagera sig tidigt för att undvika en kris i befolkningsfrågan”, avlutade hon.

Analyschef Alexander Norén och marknadsanalytiker Hanna Glanell, Skanska, redogjorde för de fallande födelsetalens konsekvenser för samhällsbyggnationen. Genom att exemplifiera med en fiktiv kommun med fruktsamhetstalet 1,0 visade de att generation 3 som följd tappar 75 procent av invånarna, får tomma bostäder,

Alexander Norén och Hanna Glanell, Skanska

näringslivskris och en offentlig sektor som inte längre kan utföra sitt kärnuppdrag.

Anders Olshov, chef Intelligence Watch, drog rapporten “Surfa i stiltje” och sade att den våg vi surfat på – den demografiska utdelningen vi erhållit – har avstannat och att vi nu skall surfa i lugnt vatten med demografiskt underskott. Det innebär ökad försörjningskvot med press uppåt på skatterna, nationellt sparandeunderskott och ökad sårbarhet gentemot utlandet. Han varnade för kraftig befolkningsminskning i stora delar av Sverige där risken att investera stiger och avkastningen på utbildning är låg. Till slut kan även storstäderna hamna i stagnation.

Karin Östling Svensson,  Riksbanken, presenterade analysen ”Demografiska förändringar, vakanser och långivares kreditrisk”. Det finns en risk att antalet bostäder kommer att överskrida efterfrågan, menade hon, och särskilt i de mindre landsbygdskommunerna kan det ge ökade vakanser. Riskerna för den finansiella stabiliteten är dock begränsade, även om 

lokala obalanser kan förvärras över tid.

Karin Östling Svensson,  Riksbanken

Torbjörn Hamnmark, senior fellow Intelligence Watch, talade om demografins marknadseffekter. En utgångspunkt i hans analys är att den globala tillväxten går mot noll år 2100 som en följd av lägre befolkningstillväxt och i vissa länder – Kina, Japan, Spanien, Italien och Thailand – en halvering av befolkningen till år 2100. Det leder, argumenterade Hamnmark, till lågt inflationstryck och låga räntor, men gör också att tillväxtföretag blir sällsyntare och därmed dyrare. Arbetskraftsbrist blir sannolikt en större utmaning än arbetslöshet och penningpolitiken bör återgå till att fokusera på konjunkturcykeln snarare än att fastna i den “sekulära stagnationsfällan”. I ett avslutande samtal mellan Hamnmark och Stefan Lundbergh, Folksam, diskuterade de implikationerna för Sverige och pensionerna. Lundbergh menade att det blir svårt att öka födelsetalen och få, som han uttryckte det, egenproducerad tillväxt. Vill Sverige ha tillväxt måste vi locka till oss människor från utlandet, ungefär som Stockholm i Sverige, sade han. Han var inte bekymrad för pensionssystemet som är robust, utan ansåg att med en åldrande befolkning kommer andra frågor, såsom livskvalitet på ålderns höst.

Stefan Lundbergh, Folksam, och Torbjörn Hamnmark, Intelligence Watch

Tankesmedjan Intelligence Watch

Intelligence Watch är en oberoende tankesmedja för hållbar utveckling med fokus på miljö, ekonomi och sociala frågor. Genom kvalificerad analys och forskning, framtidsspaning och opinionsbildning inom dessa områden och därtill hörande tvärvetenskapliga områden som stadsbyggnad, hälsa och kommunikation med mera bidrar tankesmedjan till ett bättre Sverige och en bättre värld. Intelligence Watch har sin bas i södra Sverige och drivs som ett offentligt-privat samarbete utan vinstintresse och med finansiering från företag, offentliga organisationer och akademi.

© 2026 Intelligence Watch. All Rights Reserved.

Sign Up to Our Newsletter

Be the first to know the latest updates