Hotat vatten
Från rymden syns Jorden som en blå planet, men cirka
en miljard människor tvingas dricka förorenat vatten,
medan ytterligare 2,3 miljarder lider av vattenbrist.
Sverige är lyckligt lottat. Trots det är 60-talet kommunala
vattentäkter förorenade och 3,5 miljoner invånare expo-
nerade, enligt Livsmedelsverket. En haverikommission
bör tillsättas, kräver forskare.
Läs mer
Luftföroreningar dödar
Luftföroreningar dödar 7 miljoner människor varje år,
enligt Världshälsoorganisationen WHO. Värst drabbade
är städer i Indien, Kina och Pakistan. I Kina dör ca 1,6
miljoner människor av luftföroreningar varje år.
I Europa dör 430 000-800 000 i förtid av dålig luft.
Partiklar från dieselbilar är en av orsakerna. Tokyo
förbjöd dieselbilar redan i december 2000. Oslo, Paris,
Madrid, Atén och Mexico City inför förbud 2025.
Stuttgart och Düsseldorf förbjuder norm 5 och äldre.
Solcellsrevolutionen
fortsätter
2018 installerades 100 GW ny solkraftskapacitet, att
jämföra med 98 GW 2017. Den totala kapaciteten i världen
har ökat till 505 GW, att jämföra med 50 GW 2010. Kina,
Indien, USA, Japan och Australien svarade för 84 procent av
kapacitetsökningen 2017 och 75 procent 2018.
Läs mer
Fetman exploderar
Världshälsoorganisationen WHO klassificerar fetma en
global epidemi. Antalet feta och överviktiga uppgick till
2,3 miljarder 2016, en ökning från 857 miljoner 1980.
I USA har ca 35 procent av befolkningen fetma.
Andelen är högst högre bland lågutbildade, minoriteter
och låginkomsttagare. Hälften av de afro-amerikanska
kvinnorna har fetma. I Sverige ökade andelen överviktiga
och feta från 46 till 51 procent mellan 2006 och 2016.
Läs mer
Hållbar stad
Till skillnad från många andra storstäder är Tokyo-
Yokohama med 37 miljoner invånare, på en yta mindre än
Skåne, välfungerande med ett förstklassigt kollektivtrafik-,
avlopps- och renhållningssystem. Centralt för den hållbara
staden är effektiv markanvändning i stationsnära områden
med tät bebyggelse och stor koncentration av aktiviteter
på gångavstånd inom 1000 meter samt att stationen
integreras med omgivande stadsdelar och regionen.
Teknologiska framsteg
och hot
Mänsklighetens samlade kunskap exploderar.
Superentreprenören Elon Musk som är involverad i
Paypal, Tesla, SpaceX, SolarCity och Hyperloop vill se en
mänsklig koloni på Mars under sin livstid. Han varnar
samtidigt för AI som det största hotet mot mänskligheten.
Intelligence Watch följer de teknologiska framstegen,
möjligheterna, hoten och konsekvenserna för hållbarhet.
Är Lunds svacka över?
(200130) I medlemsrapporten ”Är Lunds svacka över?” visar Intelligence Watch att Lunds återhämtning från strukturkrisen 2010-2016 inleddes redan 2017. SCB:s statistik för 2017 underskattade den faktiska utvecklingen och efter att vi justerat siffrorna växte sysselsättningen i Lund med 1,34 procent 2017. Felet 2017 får till följd att SCB redovisar en supertillväxt på 3,45 procent 2018. I själva verket växte sysselsättningen med ca 2,14 procent. Efter de två åren med återhämtning drar vi slutsatsen att Lunds svacka är över och att tillväxten framöver bör bli i nivå med jämförbara städer.
Läs artikeln ”Ny rapport: Lunds tillväxt inte så skral som befarat” i Sydsvenskan (200130)
Läs artikeln ”Ny rapport: Lunds tillväxt inte så skral som befarat” i Dagens Industri (200130)
Svenska Dagbladet 200115
Riksbankens experiment har stått oss dyrt
(200122) Minusräntan har förvärrat de finansiella obalanserna, sänkt värdet på den svenska kronan, bidragit till ökade förmögenhetsklyftor och försvagat tilliten till Riksbanken. Experimentet med krispolitik utan kris kan bidra till en ekonomisk kris i framtiden. Det skriver Lars Jonung, seniorprofessor Lunds universitet, och Fredrik N G Andersson, docent i nationalekonomi Lunds universitet och medlem av Intelligence Watch ekonomiska råd.
Läs replik från Riksbankens Skingsley och Jansson: ”De negativa räntorna har fungerat”
Läs slutreplik från Jonung och NG Andersson: ”Minusräntan har sänkt tilliten till Riksbanken”
Den ökande ojämlikheten beror inte på lönerna
(200129) Av finansdepartementets långtidsutredning framgår att den ökade svenska inkomstspridningen sedan mitten på 1990-talet förklaras av kapitalinkomsterna. Lönespridningen ökade under början av 1990-talet men har sedan dess varit närmast konstant. De fördelningsmässiga aspekterna av Riksbankens lågräntepolitik borde diskuteras mer och skattesystemet ses över. Det skriver Andreas Bergh, välfärdsforskare vid Ekonomihögskolan i Lund och Institutet för näringslivsforskning, fristående kolumnist i Dagens Nyheter och medlem av Intelligence Watch ekonomiska råd.
Affärsförbindelser Skåne-Japan
(191120) Skåne är utifrån svenska förhållanden i hög grad beroende av Japan med drygt en femtedel av de japanska företagens anställda i Sverige och med omfattande forskningssamarbete. Japan är också en stor marknad för de skånska företagen. Med det nya frihandelsavtalet mellan EU och Japan, som trädde i kraft den 1 februari och täcker 635 miljoner invånare och 28 procent av världens BNP, finns förutsättningar att stärka banden ytterligare. Det visar rapporten ”Affärsrelationer Skåne-Japan” som presenterades på ett seminarium den 20 november i Malmö och på Aktuella frågor i Sydsvenskan och HD.
På seminariet berättade experter om sitt arbete med Japan: Martin Gren om hur Axis som litet företag etablerade sig på 1980-talet, lärde sig kulturen och slutligen kom att säljas till Canon; LTH:s rektor Viktor Öwall om MIRAI – ett samarbete mellan japanska och svenska universitet om bl a åldrande, materialvetenskap och hållbarhet; Ulrika Ringdahl, VD Invest in Skåne, om Japan som ett prioriterat land; Cerold Andersson, VD Fanuc Nordic – ett japanskt automatiserings- och robotföretag – om flytten från Stockholm till Malmö; honorär generalkonsul Leif Almö för Japan om ”Japan i Skåne – Skåne i Japan”; och Anders Olshov, chef Intelligence Watch, om relationerna Skåne-Japan.
Rapporten
Skånes nya ekonomiska geografi
(190513) Intelligence Watch har uppdaterat och fördjupat medlemsrapporten Skånes nya ekonomiska geografi med stadsanalyser av Malmö, Lund, Helsingborg och Kristianstad samt av ”boendekommunerna”. Rapporten visar att Skånes ekonomi koncentreras till Malmö vars sysselsättning ökade med 17,6 procent 2010-2017, näst snabbast i Skåne efter Lomma. Även Helsingborg växer snabbt (+14,0%), medan Lund (+5,6%) släpar efter och växer klart mindre än det skånska genomsnittet och med jämförbara städer i Sverige. En del av Lunds tillväxt förefaller ha flyttat till Malmö dit företagen lokaliserar sig i stationsnära lägen vid Malmö C och i Hyllie.
Läs HD-Sydsvenskans ledare (190502) ”Låt motorn Malmö gynna hela Skåne”
Läs artikeln ”Lund tappar mark till Malmö” (Skånska Dagbladet 190424)
Läs artikeln ”Flytta högskolan och stärk centrum” (Kristianstadsbladet 190512)
Läs Kristianstadsbladets ledare (190821) ”Fler invånare ger ingen magisk effekt”. Även i Trelleborgs och Ystads Allehanda
Sydsvenskan-HD 181210
Hälften av Skånes befolkning är överviktig eller fet
(181210) I Skåne uppgår de direkta och indirekta samhällskostnaderna för fetma och övervikt i form av ökade vårdkostnader och förlorad produktion till cirka 10 miljarder kronor per år. Det skriver Karin Wendin, professor i mat- och måltidsvetenskap Högskolan Kristianstad, och Anders Olshov, chef för tankesmedjan Intelligence Watch, på Aktuella frågor.
Ett yndigt land
(190305) Danmark blomstrar och toppar eller är nära toppen på ett flertal internationella rankningslistor över ländernas ekonomier. De goda tiderna ser ut att bestå och ekonomin växa på gräsen vad den klarar utan att överhettas. Bland danskfödda råder i praktiken full sysselsättning, vilket får till följd att arbetskraftsbrist hotar. Det skriver Anders Olshov i Axess temanummer om Danmark där han redogör för det ekonomiska läget och tillståndet bland några av storföretagen.
Skånes nya ekonomiska geografi
(181029) Skånes ekonomi koncentreras till Malmö som är på väg att få samma dominerande roll som Stockholm i Mälardalen och Göteborg i Västsverige. Det konstaterar Intelligence Watch i rapporten ”Skånes nya ekonomiska geografi”. Malmö med drygt 1 procent av Skånes yta har 25 procent av befolkningen, 30 procent av
sysselsättningen och 33 procent av bruttoregionprodukten. Utbyggd infrastruktur, uppgraderingen av högskolan till universitet och företag som flyttar huvud- och regionkontor till och växer i Malmö driver på. Fastighetsbolagen färdigställer 170 000 kvm kontor den kommande treårsperioden, något som kan förväntas ge ytterligare nyetableringar av inflyttade företag. För kommuner runt om i Skånes blir det allt viktigare att ta vara på utpendlingsmöjligheterna och ha en strategi för att vara attraktiv boendekommun.
HD-Sydsvenskan 181027
(180814) Solna är Sveriges i särklass snabbast växande stad och har med 87 838 sysselsatta växt om Linköping som Sveriges femte största stad mätt i antalet sysselsatta. På platserna 2-6 över Sveriges snabbväxare 2010-2016 finns de övriga storstäderna Uppsala, Stockholm, Göteborg, Linköping och Malmö. Det är tydligt att Sveriges snabbast växande städer är de med störst kritisk massa av företag, arbetskraft och forskningsin-stitutioner i kombination med bra kommunikationer. Studien visar också att Lund som växte näst snabbast av alla städer efter Solna 1990-2010, har rasat till plats 25 av 25 bland de största städernas tillväxt 2010-2016. Solna och Lunds relativa tillväxt illustrerar den omsvängning som har skett i näringslivet där lokaliseringen av administrativa kontor till större städer blir allt viktigare medan industriföretag drar ned på många håll i landet.
Läs artikeln ”Lund rasar i tillväxtmätning bland Sveriges största städer” (8till5/Sydsvenskan-HD)
Läs artikeln ”Lund tappar i ekonomisk tillväxt” (SVT Skåne)
Anders Almgren (S) kommenterar rapporten: ”Lund har en positiv utveckling” (SVT Skåne)
Läs artikeln ”Viktigt att stärka centrum” (Smålandsposten, kräver inloggning)
Äter vi ihjäl oss? – Mattrender på tvärs mot hälsa och hållbarhet
(180606) Intelligence Watch rapport ”Äter vi ihjäl oss? – Mattrender på tvärs mot hälsa och hållbarhet” visar hur vi äter för mycket och fel med följd att fler svenskar blir överviktiga och får fetma eller diabetes, hur samhällskostnaderna ökar och hur det även påverkar våra artfränder och jordens klimat, bland annat via växthusgaserna från matdjuren. Författarna Karin Wendin, professor i mat och måltidsvetenskap vid Högskolan Kristianstad, och Anders Olshov, chef Intelligence Watch, presenterar ett batteri av åtgärder för att vända utvecklingen med målet att Sverige ska ha världens friskaste folk.
Ny sydsvensk kommunindelning
(180129) Intelligence Watch rapport ”Ny sydsvensk kommunindelning” bygger på en enkät till kommunstyrelsens ordföranden och kommunchefer i 77 kommuner i Skåne, Blekinge, Halland och Småland. Totalt 74 procent av respondenterna svarade att det behövs färre och större kommuner. På basis av enkäten och en analys över utvecklingen föreslår Intelligence Watch en ny sydsvensk kommunindelning gestaltad i ett antal kartor. Rapporten presenterades på en konferens i Hässleholm den 29 januari med deltagande av Kurt Houlberg, professor i kommunalekonomi VIVE, Anders Folkesson, ekonom Sveriges Kommuner och Landsting, Anna Thomasson, docent vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och medlem i Kommunutredningens forskarreferensgrupp samt Niklas Karlsson (S), ordförande för parlamentariska Kommunutredningen och riksdagsledamot av finansutskottet.
(171031) Genom att flytta Finansinspektionen och delar av Finansdepartementet från Stockholm till Göteborg skulle förutsättningarna att rekrytera, behålla och utveckla personalen förbättras. Den höga personalomsättningen har sin grund i att personalen är mycket attraktiv i Stockholms finansbransch där lönerna är högre, ett problem som har rått under decennier och förvärrats. I Göteborg finns ett stort utbud av kunniga ekonomer och jurister och är konkurrensen från affärsbankerna lägre. Likaså kan hela eller delar av Konjunkturinstitutet, Tullverket och Livsmedelsverket flyttas till Malmö. Ekonomiska rationella grunder talar för att kompetensen i Göteborg- och Malmöregionerna måste tillvaratas bättre och för att stärka Sveriges geografiska och ekonomiska hållbarhet, skriver Anders Olshov, tankesmedjan Intelligence Watch.
Bostadsmarknaden: Stort behov, lägre efterfrågan
(171007) Behovet av bostäder, som har ökat kraftigt efter flyktingvågen, har felaktigt likställts med efterfrågan och överskattas. Det har aldrig byggts fler dyra lägenheter i förhållande till hur köpsvag efterfrågan är. I stort sett hela folkökningen består av flyktingar och anhöriga från utomeuropeiska länder som generellt står långt från arbetsmarknaden och med svag ekonomisk ställning. De kommer inte att efterfrågan 600 000 bostäder till 2025 enligt Boverkets behovsanalys, utan kanske hälften. Det är några slutsatser i Intelligence Watch rapport ”Bostadsmarknaden: Stort behov, lägre efterfrågan”.
Lyssna till Sveriges Radio Lunchekot (171007): Expert spår storm på bostadsmarknaden
Läs SVT Nyheter (171010): Sverige bygger för mycket – risk för fastighetskrasch
Läs ledare i Borås Tidning (171010): Har Borås äkta bostadsbrist?
Läs artikel i Aftonbladet (171011): Ekonom varnar för priskrasch: ”Ohållbar situation”
Läs ledare i DN (171014): Det är inte för sent att börja laga bostadsmarknaden
(170817) Sveriges kredittillväxt är ohållbar. Politikerna och Riksbanken måste gå från ord till handling och mildra skadeverkningarna av den expansiva penningpolitiken. Annars hotar krasch på bostads- och fastighetsmarknaden, kris och finansiell instabilitet, skriver Anders Olshov, chef för Intelligence Watch.
(170602) President Donald Trump kan oavsiktligt bidra till en nystart för den globala klimatpolitiken när USA hoppar av Parisavtalet, skriver Håkan Pihl, rektor Högskolan Kristianstad och vice ordförande i Intelligence Watch. Mer ambitiösa länder kan gå snabbare fram.
(170331) Lunds centralstation utgör ett nav för människor som reser i Skåne, men medan företagen flockas vid de stationsnära lägena vid Malmö C, Triangeln och Hyllie händer det påfallande lite vid den i passagerarantal större Lund C, Sveriges tredje mest trafikerade järnvägsstation. 2008-2015 var Malmös sysselsättningstillväxt mer än dubbelt så snabb som Lunds. För att stärka sin attraktivitet måste Lund utnyttja sitt bästa läge för moderna företag som tar hållbarhetsfrågorna på allvar och som tycker att anställda skall kunna ta sig till och från arbetsplatsen och till Kastrup med tåg. Kommunens planer på förtätning intill stationen kan göras ambitiösare för att skapa fler kontor och arbetsplatser. Rätt utvecklad kan Lund C bidra till både hållbar pendling i den sydsvenska arbetsmarknadsregionen och ekonomisk balans i Skåne, skriver Anders Olshov.
Läs debattartikel på Aktuella frågor Sydsvenskan-HD (170331)
Läs svaret från Marcus Horning, stadsbyggnadsdirektör i Lund (170406)
(170321) Värdet i den svenska ekonomin skapas på en allt mindre yta. Nästan tre av fyra av alla sysselsatta i Sverige arbetar numera i eller runt tjugo storstäder vars sysselsättning växer klart snabbare än övriga Sverige. Sysselsättningen i dessa ökade med 1,5 procent om året 2008-2015, medan de tjugo minsta kommunerna minskade med 0,2 procent årligen och de 250 kommunerna däremellan växte med 0,55 procent. Det framgår av rapporten ”Storstadssveriges tillväxt topp-20” som också visar att Stockholm, Uppsala, Solna och Malmö var de fyra snabbast växande städerna 2008-2015. De är samtliga belägna nära en av storflygplatserna Arlanda eller Kastrup och gynnas av ekonomins globalisering.
Läs artikeln ”Stora städer drar ifrån” i Dagens Industri (170321)
(161221) Mot lagens anda. Riksbanken tycks ha feltolkat sitt uppdrag. Riksbankslagen erbjuder flexibilitet, trots det håller Riksbanken fast vid 2-procentmålet till nästan vilket pris som helst. Dessutom bryter man mot lagens anda när man köper statsobligationer för mångmiljardbelopp, skriver docenterna Fredrik NG Andersson och Andreas Bergh verksamma vid Lunds universitet och i Intelligence Watch ekonomiska råd och Anders Olshov, chef Intelligence Watch. De uppmanar även till en diskussion om penningpolitikens fördelningseffekter.
Expressen och Ystads Allehanda kommenterar artikeln:
Läs Expressens ledarkommentar ”Minusräntan slår hårt mot de fattiga” (161223)
Läs Ystads Allehandas ledarkommentar ”Dopning är farligt Ingves” (161222)
(170225) Skall Kristianstad klara konkurrensen från större städer och fler jobb skapas bör staden göra vad den kan för att öka sin attraktivitet. Till det hör att flytta högskolan till centrum och att förtäta för att öka den kritiska massan. Det kan både ge mer klimatsmart arbetspendling och ökad ekonomisk tillväxt.
Läs debattartikel i Kristianstadsbladet
(161011) I rapporten Smart stad – smart samhällsplanering för att nå Sveriges miljömål argumenterar Intelligence Watch för att utglesningen av Sverige måste upphöra för att målet om minst 70 procent lägre utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter skall kunna nås 2030. Istället måste städerna förtätas kraftigt i stationsnära lägen för att göra arbetspendlingen hållbar och generellt växa inåt, förtätas, för att fler individer skall få råd att bo och verka i en zon med närhet till arbete och livets mest nödvändiga. Som exempel på ett område som kan ha stor betydelse för pendlingen på en regional arbetsmarknaden nämns Nyhamnen i Malmö.
Läs debattartikel i Fastighetsnytt (170215)
(160429) Svensk ekonomi kan vara på väg mot en kris värre än krisen under 1990-talet som kan slå hårt mot den svenska modellen, öka utanförskapet och skapa en ny grupp av fattiga i Sverige. Det framgår av rapporten ”Sverige in i dimman – ett obehagligt sannolikt krisscenario”. Författarna Fredrik N.G. Andersson, Andreas Bergh och Anders Olshov påpekar riskerna med Riksbankens ultralätta penningpolitik med minusränta, de stigande fastighetspriserna, hushållens ohållbara skuldnivåer, Sveriges stora banksektor, en extraordinär flyktinginvandring till volym med många lågutbildade och ett splittrat politiskt styre med bristande förmåga att hantera Sveriges utmaningar.
Läs debattartikel i Dagens Industri (160429)
Artikeln omskrevs i Dagens Næringsliv i Norge (160429)
Läs ledarkommentar i Dagens Nyheter: Blunda inte för riskerna (160501)
(160105) Länder med höga ambitioner bör bilda en klimatallians, harmonisera sina nationella koldioxidskatter och införa en gemensam koldioxidtull på importvaror, föreslår Håkan Pihl, rektor vid Högskolan Kristianstad och vice ordförande i Intelligence Watch. Klimatpåverkan från all inhemsk konsumtion skulle då prissättas lika. Om alliansen hålls öppen för alla länder som inför motsvarande pris (koldioxidskatt kombinerad med koldioxidtull) skapas en mekanism som ger länder utanför alliansen en stark anledning att överväga ett inträde. Läs debattartikeln i SvD
Videos från Intelligence Watch
Introduktionsfilmen ”Längtan”
3 MIN MED Annika Winsth, chefekonom Nordea om Skånes konjunktur och räntan, april 2017
3 MIN MED Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör Malmö om Nyhamnen
